vi åkte till almåsa och simmade och gick i skogen.alldeles tyst förutom havet då. Vi åt lunch där också och jag glömde bort att oroa mej.
på tunnelbanan på väg hem, njöt jag av fyra killar som diskuterade guds existens på klingande rinkebysvenska och inte bara det, hela utvecklingsläran avhandlades mellan gubbängen och slussen. Jag bara satt där och njöt.
Hemma började jag förstås att oroa mej för allting igen, men i kväll har jag fått hjälp, dels med att planera min musikpsykodramadag och dels med en vägbeskrivning till dit jag ska i morgon på anstälningsintervju. så nu behöver jag inte oroa mej för att jag inte skahitta dit, utan bara för hur det ska gå...
I natt ska jag sova utan valleriana hade jag tänkt, får se hur det går.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar