Ja, det var ju hittills inga av mina listade nojor som gick i uppfyllelse, men det kom andra i stället. När vi hämtade henne var hon så ledsen och förvirrad att vi inte fick in henne i bilens baksäte, hon ville hellre kura ihop sej på golvet i framsätet och där låg hon och gnällde hela vägen hem. Jag höll på att få panik.
Hela natten låg hon sen och gnällde och det blev bara bättre om jag satt på golvet och klappade på henne.
Men nu börjar jag känna igen min hund igen. Bara att hålla tummarna för att hennes mage ska klara medicinen och att jag ska klara mej utan ledarhund i en vecka.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar